Ingen är felfri.
Få har lyckats hindra sig från att säga något man kanske sådär i efterhand egentligen inte menar. Jag vet att jag sagt en hel del saker som jag istället kunde ha hållt käften om, men som min vrede ville få ur sig. Sen att du bett om förlåtelse och försökt läka eventuella sår är bara ännu bättre. Då har du iallafall försökt. Och det är en sak.
En annan sida av myntet är att man av ren uttråkning/grupptryck (och oförmåga att göra annat) har bekymmerslöst hoppat på någon med skällsord och/eller skrivit falska uppgifter.
Det kan låta något töntigt att säga det. Det låter säkert larvigt i dina ögon, men det är precis här som problemet ligger. Din oförmåga att förstå och agera mot denna långa och hårda våg av ren omogenhet som sköljer över oss när vi väl ser den är inte bara en loska i "etikens ansikte", utan även rent... Puckat.
Ja.
Det är numera jag som är "The Batman of The Internet". Ni kan kalla mig Moralens Gud, Felixus.
Skämt åsido så är det ganska vanligt (och för att inte nämna skitviktigt!) att detta ämne tas upp i inte bara Underground-bloggar, utan även i diskussioner i vardagen.
Såhär; Om du hör att dina föräldrar, kollegor eller polare pratar om mobbning, vad gör du?
Du vågar förmodligen inte (och här utgår jag ifrån att du har något slags vett i dig) säga ifrån och försvara mobbarna när du hör att dina föräldrar pratar om det. Du kanske lägger in nån vettig kommentar, som: "Klart det är fel" eller "Jag har aldrig mobbat i hela mitt liv". Men säger du så för att du menar det, eller för att du sitter framför de två personer som har ansvaret för ditt liv?
Säger du att du tagit tag i det för att du har det, eller är det så att även du skrattat med polarna när den något utfrysta gruppen människor gått förbi någon gång?
"Det räcker med en tanke"
Nu ser du som läser hur jag bara kastar bort min röda tråd i soptunnan, men här kommer det:
Anledningen till att du, som innerst inne erkänt att du är en "internetmobbare", är ett fegt jävla kräk är för att du sitter som du gör.
Bakom din skärm. Tittut
Så för all del. Har du något kränkande att säga till just mig, så får vi se om du vågar säga det i mitt ansikte och inte genom det stora monstret Internet. Go ahead!
Så nästa gång du känner för att uttrycka dig idiotiskt och felutveklat... Gör det inte.
Då har man (äntligen?) skrivit ett blogginlägg. Kanske inte mitt bästa, men det har hittils varit på mitt samvete att ta upp detta. Inga nyheter denna gång.. Sorry, folks. Nästa inlägg blir förmodligen när undersökningen är avklarad, så se för faen till att RÖSTA PÅ!!
Ha det bra.
Hásta la victoria siempre!
Ta ingen skit, med andra ord.
Inlägg
